Diskbråck

Här försöker jag åskådliggöra hur en frisk mellankotsdisk ser ut, jämfört med ett som har s.k. rupturerat; Diskbråck. Och den avbildade halsryggradskotan är nr C6.
Jag har också med en del medicinska (latin) begrepp för att det ska bli lättare att se vad doktorer pratar om, kanske?

Bild 2.2A. Halsryggradskota (cervicalis vertebrae) C6. Bild 2.2B. Halsryggradskota (cervicalis vertebrae) C6. Med ett diskbråck.

"Klykan" (taggutskott: processus spinosus) längst ned i bild är den del av kotan som är riktad bakåt, ryggsidan. (dorsalt). Upptill i bilden är framåt, in mot kroppen (ventralt). Åt sidorna kallas lateralt. Och vi ser kotan ovanifrån (transversalplanet)

A Disken. (discus intervertebralis) B Ligament (ligamenta longitudinalia). Löper uppifrån och ned i ryggmärkskanalen och ligger mellan disken och ryggmärgen. C Artär (a. vertebralis). Löper i ett hål som bara finns på halskotorna. 7st. (foramen transversarium). D Ven (v. vertebralis). E Ryggmärgsnerv C6. (n. spinales). Löper ut i "hål" som bildas av urgröpningar (incisura vertebralis superior resp. inferior) i respektive kota (vertebrae) nedanför och ovanför (foramen vertebrale). F Ledskål med ledyta. Ledskålen är en urgröpning i de övre ledutskotten (processus transversus). Under kotkroppen finns motsvarande ledutskott med en ledyta som passar nästa kotas urgröpning (ledskål). G Ryggmärgen. (medulla spinalis). Ca 1 cm bred och ca 40-50 cm lång. Den består av vit och grå nervvävnad. Den grå liknar versalen H. H Disken har brustit och ett bråck har bildats. Bråcket trycker på ryggmärgnervens nervrot. Nervroten består av flera delar. En dorsalrot och en ventralrot och ett spinalganlion (den gula ovala klumpen).

Redovisning 2002-1 Schematiska bilder på halsryggradskota C6

Nästa 'tabell' visar också en frisk disk och ett antal diskbråcksvarianter (som också kan vara s.k. diskbuktningar.)

Normal MellanKotsDisk

Rygg (Bakåt) Bukhåla (Framåt) A Ryggmärg B Kotkropp C Mellankotsdisk D Diskkärna E Spinalnerv (perifer nerv) Rygg (Bakåt) Bukhåla (Framåt)

Fyra Exempel på Diskbråck

Allmänt om symptom och diskbråck. Symptomens kraftighet beror på bråckets storlek (tryck). Direkt efter ett bråck sker också en ödembildning som förvärrar symptom och som dessutom kan ge märkliga spridningseffekter, uppåt och nedåt i ryggmärgskanalen. Dessa negativa effekter avtar inom 1-3 veckor.

7% Ett bråck mer lateralt (åt sidan). Det trycker på nerv-trådar från både bakhorn (inåtgående sensoriska) och framhorn (utåtgående motor-iska). Vi kan då få mer Uttalade Symptom (retningar) i aktuellt dermatom och tydliga från muskler 88% Ett bråck mer mediant (mot mitten). Det trycker också på nervtrådar från både bakhorn (inåtgående sensoriska) och framhorn (utåtgående motoriska), men det finns något mer utrymme dorsalt (bakåt). Vi kan då få Tydliga Symptom (retningar) i aktuellt dermatom och i aktuella muskler. Ett bråck nästan mediant (mot mitten). Det trycker mest på nervtrådar från framhorn (utåtgående mot-oriska) och mycket mindre på bakhorn (inåtgående sensoriska). Här finns mer utrymme. Vi kan då få Tydliga Symptom (retningar) i aktuella muskler och otydliga i aktuellt dermatom. 5% Ett bråck helt medialt (i mitten). Det intressanta här är att det sällan blir varken tydliga motoriska eller sensoriska symptom. Det finns beskrivet att man kan få s.k. poleyneuropati (dubbel-sidigt nervlidande). Dessa bråck påverkar mer signaler uppifrån och ned. Tydligast märks detta genom att man inte orkar gå längre promenader och i trappor samt sämre sexualfunktion. Dessutom har jag bara sett denna diskussion i samband med bråck i lumbarregionen (nedre delen av ryggen). Alltså inte i samband med cervikala (nacken och övre delen av ryggen) bråck. 45% 30% 13% Som synes kan bråcket ta olika riktningar utifrån horisontalplanet också. Mitt problem är här att jag inte finner någon beskrivning på eventuella skillnader i symptom.

Redovisning 2002-2 Fakta och schematiska teckningar på normal disk kontra olika typer av diskbråck.

Det är aldrig enkelt. Ett bråck kan vara litet eller stort. Det är inte säkert att det brister det kanske bara buktar. Kallas då för diskbuktning. Diskbråcket kan också ha alla tänkbara riktningar. Åt sidorna, uppåt och nedåt.

Det kan vara mycket svårt att avgöra endast via besvären vilken typ av diskbråck man har. För att ställa korrekt diagnos krävs s.k. magnetröntgen (MR).

Givetvis finns det ytterligare saker som komplicerar det hela. Läkares olika teorier och forskning. Vår Svenske Professor Rydberg t.ex. har via studier på grisar kunnat visa att innehållet i disken, som läcker ut, kan, hos vissa, ha en irriterande effekt. Vilket skulle ge upphov till s.k. rizopati (nervrotslidande). Gott hopp finns om att med denna vetskap som grund kunna ta fram effektiv medicinering.

Andra undersökningar visar att om nervroten blir utsatt för ett visst tryck under en viss tid så uppstår skador på nerven vilket skulle ge upphov till rizopati. Denna vetskap borde innebära att läkarna skyndsamt ser till att korrekt diagnostisering sker.

Ytterligare undersökningar kan visa att det är utebliven blodförsörjning, p.g.a. trycket på nerven som ger upphov till rizopati. Även denna vetskap borde innebära att läkarna skyndsamt ser till att korrekt diagnostisering sker.

Det finns också undersökningar som visar att gör man inget, kallas för konservativ behandling, så går det över av sig självt i över 60% av alla de som söker för värk relaterad till ryggen.

Om det går 3 månader och det inte har gått över av sig självt får man i regel diagnosen rygginsufficiens. Det betyder "icke fungerande rygg". Givetvis betyder det också att läkaren inte har en aning om vad det kan vara för förklaring till just dina besvär. Det betyder också att läker inte tycker att det är någon idé att lägga ned ytterligare tid. Det betyder också att man får ett tillägg i diagnosen kronisk rygginsufficiens.

Nu finns det ett jätteproblem med denna inställning hos läkarkåren. Om man har intensiv värk i tre veckor då brukar de i regel skicka folk till röntgen. Men läkarna vill fortfarande inte satsa på att snabbt ställa korrekt diagnos.

Problemet med denna inställning är att om korrekt diagnos ställs INOM tre veckor så ökar möjligheten till fullständig rehabilitering inom tre månader med 90%!

Med läkarnas nuvarande inställning så får de som har en rygg som inte "läker sig självt" finna sig i att ha sina problem i många, många år. Förstår ni, Utav dessa skulle 90% inte behöva lida om läkarna tog till sig den kunskap som finns tillgänglig.

--Nisse 6 november 2008 kl. 21.58 (UTC)

Se också: Postoperativt nervkläm